De mindre vattendragen sjuder av liv
I början av sommaren värms havsvattnet långsamt och tidvis blandar vindarna ännu med kallare vatten från djupet. Däremot värms små dammar snabbt, eftersom de är grunda och vattnet inte byts ut så ofta. De är också näringsrika och sålunda erbjuder de redan i början av sommaren utmärkta förhållanden för fortplantning och tillväxt. Snart vimlar grodornas, paddornas och vattensalamandrarnas yngel under ytan. Oräkneliga ryggradslösa djur trivs såväl under som ovanför ytan. Mindre vattendrag kan förutom värme och näring, erbjuda även en tredje fördel: de saknar ofta fisk, varpå rovdjuren är färre.
Den ätliga grodan är en skadlig främmande art, som under tio år har spridit sig på ett stort område i Egentliga Finland. Dess högljudda kväkande kan överrösta den vanliga grodans och åkergrodans svagare läten och på så sätt störa deras fortplantning. Den ätliga grodan leker dock senare än våra inhemska grodarter. Vuxna ätliga grodor kan dessutom äta våra inhemska arters yngel.
Till Runsala kan de första ätliga grodorna ha kommit med båtarna söderifrån i Östersjön. Med människans hjälp har dessa gröna grodor snabbt fått ett permanent fotfäste – de har redan brett ut sig på ett så stort område att det inte längre är möjligt att bli av med dem.
Ätlig groda är en ovälkommen ökning bland Runsalas grodarter
På ön Runsala har man sedan år 2008 påträffat grodor av främmande ursprung. Det är troligtvis fråga om ätlig groda (Pelophylax kl. esculentus), en fertil hybrid mellan sjögroda (Pelophylax ridibundus) och gölgroda (Pelophylax lessonae), som tillhör släktet pelophylax. Detta gör den ätliga grodan till en så kallad klepton.
Mindre vattendrag i Runsala
I Runsala finns ett antal mindre vattendrag i naturligt tillstånd samt dammar som uppstått till följd av olika grävarbeten. Dessutom har man anlagt våtmarker i diken som rinner ut i havet för att förhindra övergödande näringsämnen som annars rinner rakt ut i havet. Oberoende av hur de uppstår är mindre vattendrag mycket viktiga för naturens mångfald. De bildar livsmiljöer som tydligt skiljer sig från den övriga miljön för arter som anpassat sig för livet i vattnet eller som behöver det i något skede av sitt liv. De mindre vattendragen har rika och mångsidiga arter och liv – mycket mer än grodorna som man först kommer att tänka på. Därför är mindre vattendag värda att skyddas.
Även i små dammar vimlar det av fascinerande rovdjur
Även i små dammar finns massor av liv. En stor del av arterna är mikroskopiskt små, men bland dem finns också varelser som lätt kan observeras med blotta ögat. Därför lönar det sig att stanna en stund och observera livet i dammen. Dykarskalbaggara stiger till ytan för att med jämna mellanrum ta en nypa luft och ryggsimmarna ror under ytspänningen. Båda är rovdjur som jagar små ryggradslösa djur. Om näringssituationen blir dålig flyger de till nästa damm. De sympatiska skräddarna som skrinnar på vattnets ytspänning är även de rovdjur. Och konstflygarna, trollsländorna, som i slutet av sommaren dyker upp i dammens luftrum är mästare på att fånga flygande insekter.
Den intressantaste av trollsländearterna som påträffas i Runsala är sannolikt den genom naturvårdslagen skyddade citronfläckade kärrtrollsländan (Leucorrhinia pectoralis), som dessutom vid sidan av bl.a. fladdermöss och flygekorren hör till arterna som nämns i bilaga IV i Habitatdirektivet. Andra anmärkningsvärda observationer av trollsländor som gjorts under kartläggningen år 2015 är avelspopulationer av ljus lyrflickslända (Coenagrion puella) samt den mycket sällsynta mindre kustflicksländan (Ischnura pumilio) samt den sällsynta höstmosaiksländan (Aeshna mixta). I Runsala kan man bäst observera trollsländor vid dammarna i Botaniska trädgården.
Trollsländorna trivs vid trädgårdens dammar
Trollsländorna är riktiga konstflygare. De cirklar, svävar på stället – till och med backar i luften! – och störtar sedan efter sitt byte. Trollsländorna tillbringar ändå majoriteten av sitt liv, 2–3 år, som larvar i bottnen av dammar och mindre vattendrag där de jagar små vattendjur. Larven kryper slutligen upp ur vattnet, ömsar sitt skinn och flyger iväg. Trollsländornas liv som vuxen varar från några veckor till en månad. Under den tiden ska de hinna para sig, varefter honan lägger den följande generationen trollsländeägg i vattnet eller i dess omedelbara närhet.
Naturrummet Tammenterho grundades 1995 och låg tidigare vid Strandpromenaden i början av ön. Efter att varvsområdets lokaler flyttade i juni 2016 till bogserbåtvarvet Alfons Håkans besittning flyttade naturrummet till Åbo universitets botaniska trädgård. Samtidigt gavs naturrummet namnet Runsala Info.
