Hjälp – en fästing!

De några millimeter långa fästingarna (Ixodes ricinus) trivs bäst på fuktiga, skuggiga och gräsbevuxna platser samt på marken i skogen där de klamrar sig fast vid förbigående i hopp om föda. På Runsalas vägar eller breda stigar undviker man oftast helt fästingar, men det lönar sig att använda långbyxor när man går längs stigarna och dra upp sockorna ovanpå byxbenen. Det lönar sig att alltid utföra en fästingkontroll när man rör sig i terrängen, helst flera gånger under dygnet.

Fästingens livscykel har fyra faser: ägg, larv, nymf och vuxen. Efter att ha kläckts ur ägget behöver fästingen vid något skede suga blod för att utvecklas och slutligen föröka sig. Larverna som nätt och jämt kan iakttas med blotta ögat använder smågnagare som värdar. De 1–2 mm långa nymferna samt de större vuxna individerna föredrar större djur – och oturligt nog även människor – som värdar. Man kan skydda sig mot fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) med vaccination, men mot bakteriell borrelia hjälper endast att effektivt förhindra bett, omedelbart avlägsna fästingar som bitit sig fast samt följa eventuella hudproblem på bettstället.

Antalet fästingar har även i Runsala ökat betydligt under de senaste tjugo åren. I fästingundersökningar i Runsala var den observerade mängden vuxna och nymfer per 100 kvadratmeter år 2000 0,23 individer/100 m², år 2013 0,70 individer/100 m² och år 2017 12,49 individer/100 m² (Mäkinen m.fl. 2003 & Sormunen 2018). De mest sannolika orsakerna till att de blivit vanligare är klimatförändringen samt det ökade antalet däggdjur som den använder som värddjur. Fästingarna klarar bättre av milda vintrar än ordentliga köldperioder och den ökade rådjursstammen erbjuder fästingarna enkel föda. Fästingbeståndet upprätthålls även av andra djur, såsom små rovdjur, små däggdjur och fåglar. Dessutom följer fästingarna med människan och husdjur från plats till plats. Den ökade fästingforskningen, motionärernas medvetenhet om fästingar samt medial uppmärksamhet kan också ha bidragit till vår uppfattning om fästingarnas förekomst.

Fästing / Bild: Maija Laaksonen, Åbo universitets djurmuseum
Fästing / Bild: Maija Laaksonen, Åbo universitets djurmuseum
Bild: E. Kosonen
Bild: E. Kosonen